London - Here We Come!

Nu är det inte många timmar kvar tills vi åker! Jag sitter som på nålar känns det som, oroar mig över om jag har med mig allt, fast jag vet att det egentligen inte är mycket man behöver ha med sig, och det man verkligen behöver ha med sig brukar man ju inte glömma (peppar, peppar...). Dessutom brukar jag alltid ta med mig för mycket saker vart jag än ska, men det vill jag inte göra den här gången eftersom det måste finnas plats i väskan på hemresan till diverse inhandlade fynd. Summan av kardemumman blir följdaktligen att jag inte borde behöva oroa mig över huruvuda "allt" är med eller inte, då detta "allt" plötsligen inte känns lika viktig. Hmm, men jag är nog lite nervös och orolig i alla fall. Kanske för att jag idag på tunnelbanan hörde ett gäng unga tjejer prata livligt med varandra - på engelska! Det var då det slog mig hur knackig, ja rent ut sagt dålig, min egelska är, vilket jag vill skylla på Partow, men kanske inte borde, eftersom det enbart är upp till mig hur bra mina spårkkunskaper är. Att den numera klassiska Ayia Napa-engelskan, vilken jag behärskar mycket väl, friskt brukats genom åren, gör väl inte heller saken bättre...

Puss! /Moa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback