therealspetta

Vem har tränat ett friskispass med Blondinbella ännu en gång? Jo ingen mindre än jag. Bella beskrev själv passet med orden ".. som vanligt roligt men väldigt jobbigt. Men det är ju så det ska vara." Och tro mig, det var kul, alltid lika kul när hon är med. När hon flåsar omkring i sina fräsiga nyinköpta träningskläder bland svettiga gubbar, hurtiga friluftsmänniskor och flaxande kineser (vad är det med alla kineser och deras flaxande kroppsdelar?), får jag något annat än själva träningen att fokusera på (och det uppskattas).

Igår kände jag mig dock en aning elak (och ganska cool) där jag struttade omkring med ett lömskt leende på mina läppar och en trött blick som följde hnnes varje move. Jag kände mig som en undercover agent som visste allt om henne och hennes liv och vilken sekund som helst kunde avslöja vilken buff hon var för hela svenska folket. Det var lite upphetsande faktiskt, kände att min makt genast växte vilket gjorde mig på bättre humör. 

Jag måste erkänna att det var väldigt lockande att springa fram till henne och bara skrika något om att jag vet vem hon är, var hon köpt sina träningskläder, vem hon åt lunch med eller vad hon hade för klänning på sig förra fredagen. jag ville typ skratta och peka, främst efter passet när hon dök upp i den stora pälsmössan.
Herregud vad jag ville slita av den där pälsmössan och typ rufsa till håret, eller sno hennes älskade MUF-pinn. Tänk vad upprörd hon skulle bli, vilka rubriker det skulle bli på hennes blogg! Men tråkig som jag är höll jag mig från det och nöjde mig med att le lite lömskt och titta lite konstigt på henne.. Men det var ganska kul också :)